Index för Vårtraditioner

Innehållsförteckningen

1. Följetong i webbloggen:
- Svensk vårtradition
2. Artiklar om tradition:
- Allt om svensk vårtradition
3. Motiv ur Vårtradition:
- Slideshow i Yahoo! Photos
4. Sofie Lomans Påsksida:
- Vår svenska påsktraditon
5. Facit på Midsommaren:
- Midsommarnattsdröm för giftaslystna

I det förkristna Skandinavien var midsommartiden förknippad med offerfester i fruktsamhetens tecken, på många sätt motsvarande första majfirandet i andra västeuropeiska länder. Den kristna kyrkan tog över tidpunkten för denna midsommarfest och knöt den till Johannes döparens dag den 24 juni. På olika språk kallas helgen för johannesdagen, men på svenska med flera språk kallas den alltjämt midsommar.
Läs mera?

Svensk vårtradition!

Så här gjordes Svensk vårtradition!

"Vår midsommares offerfester motsvarar första majfirandet i andra västeuropeiska länder". Inslagena i bakgrundsmaterialet är fritt lånat och hoprafsat från bl.a. Sofies Påsksidor & Annettes Påskmeny. Vissa inslag har finlandiserade avsnitt ur svenska amerika-emigranters beskrivningar av sina rötter, sina svenska påsktraditioner.

Svensk vårtradition lyftes in i webbloggen som tomtebloss och följetong. Följetongen handlar mest om påsken, och om dagarna innan och efter påsken. Vårens högtider följs åt ända ut till midsommaren.

De till situationen anpassade illustrationerna är kapade, d.v.s. löst hoprafsade på nätet. Bilderna är samlade till ett regelrätt album i Yahoo! Photos design; bilder i vårtradition. En klick i albumet öppnar en bild i vårtradition till påseende i full originalstorlek.
Läs mera?

Fest! - Annandag Påsk!

På annandagen var det ungdomarnas tur att ställa till med fest. Alla drängar och pigor i byn samlades och hade något som kallades påskastua. I fastlagen var det drängarna som uppvaktade pigorna och nu var det pigornas tur att bjuda igen. Man åt påskmat och dansade träskopolskan m.m. Det gick glatt till för man hade ju inte fått dansa och festa sedan fastlagen. Barnen hade också egna små fester. Under påskhelgen klädde de ut sig och gick runt och tiggde i gårdarna, och allt de fick ihop använde de till sitt lilla påskkalas. Sedan gammalt är gult också solens färg, och solen spelar ju stor roll när våren har börjat komma och snön ska smälta, och påsken är ju en vårhögtid.
Läs mera?

Glädjen på Påskdagen

På påskdagen hölls muntra gillen eftersom fastan var över. Under historiens gång har det handlat en hel del om firande för egen del också, att den sex veckor långa fastan och den i övrigt trista påsken äntligen var över och att våren var i antågande! Nu ringde man i kyrkklockorna igen och orgelmusiken ljöd på gudstjänsten. Idag tänder man det stora påskljuset i kyrkan som brinner fram till Himmelsfärdsdagen. En gammal tradition var att man gick ut tidigt på påskdagsmorgonen för att se solen dansa. Det trodde man att den gjorde av glädje för att Kristus uppstått. Antagligen kommer det av den latinska bibelöversättningen Vulgata där det står i en psaltarpsalm att "solen gör glädjesprång".
Läs mera?

Påskafton! Fastans slut!

Påskaftonen var en glädjens tid, den sista dagen i fastan. Man trodde att man kunde få se solen dansa av glädje på morgonen. Man hade påskagillen och åt god mat och drack hela natten lång. Till påskaftonsmåltidens höjdpunkter hörde ägg och kött som inte förekommit under fastan. Fiskens betydelse som påskmat har växt alltmer, i form av sill, böckling, Janssons frestelse och lax i olika former. Lammkött till påsk har blivit allt vanligare. I den judiska traditionen har påskalammet stor symbolisk innebörd genom ursprunget i uttåget ur Egypten. Genom att bestryka sina dörrar med blodet från ett nyslaktat lamm, undkom man dödsängeln och kunde återvända till sitt land.
Läs mera?

Långfredag - sorgedag

Långfredagen var under den gamla tiden en dag för stilla eftertanke, en sorglig dag då Jesus korsfästes och dog. Man skulle påminnas om Jesu pina och det förekom att man även då piskade sig själv med fastlagsriset. Det var länge också sed att man tog in påskris så att husbonden kunde piska barn och tjänstefolk på långfredagen för att påminna om Jesus lidande på korset. Det här låter väl en aning groteskt och till en början var väl innebörden allvarlig och man ville än en gång påminna sig om Kristi lidande, men efter hand blev seden allt mer ett skämtsamt upptåg. Seden är mycket gammal och forskare har kunnat spåra den så långt tillbaka som antiken.
Läs mera?

Skärtorsdagens häxjakt

Tuppar, hönor och kycklingar hör tätt ihop med påsken! Att de har blivit påskens symboler beror på att hönor och kycklingar hör ihop med äggen, och tuppen kommer kanske från den första "påsktuppen" som gol, när Petrus förnekat kännedom om Jesus tre gånger på natten mellan skärtorsdagen och långfredagen. Skärtorsdagen har haft stor betydelse sedan medeltiden och namnet kommer av skära, i betydelsen rena. Bakgrunden är en fornkyrklig tradition att botgörarna renades från sina synder, dels att Bibeln berättar om hur Jesus denna dag tvättade lärjungarnas fötter och sedan åt den sista nattvarden tillsammans med dem. Man fick inte arbeta denna dag, istället var man fullt upptagen med att skydda sig från häxorna.
Läs mera?

Häxor & Påskkärringar?

Förr i tiden trodde man att det var särskilt mycket trolldom och otyg i farten under de stora högtiderna. Då stod kampen mellan det goda och det onda och då bjöd djävulen alla häxor på fest i Blåkulla. Och dit skulle det flygas och för det behövdes det en kvast eller en bakspade eller något liknande. Natten mellan onsdagen och skärtorsdagen far häxorna till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen, de är kvar där till påskdagen då de kommer hem igen. Påskeldar och påsksmällare användes på påskafton för att skrämma undan häxorna som denna dag var på hemväg från Blåkulla. Förr ställde man in alla kvastar, brödspadar och annat som häxan kunde flyga iväg på till Blåkulla.
Läs mera?

Symbolen för livet?

Vår sed att äta ägg är något som man starkt förknippar med påskhelgen. Seden härstämmar troligen från de hedniska offerfesterna. Man firade vinterns slut och naturens pånyttfödelse genom att offra och äta ägg. Det ansågs ge styrka och skyddade mot sjukdomar. Det var tidigare också ont om ägg under vintern i våra nordliga länder. Men när våren kom så började hönsen värpa igen och då blev det lätt att få tag i ägg. Och så var det ju också förbjudet att äta ägg under fastan när landet var katolskt, men på påskaftonen, då fastan var över var det fritt fram att festa och frossa på ägg igen. Gigantiska äggkalas ordnades med ägglekar och färgning av ägg - traditioner som fortfarande finns kvar än i dag!
Läs mera?

Årshjulets växlingar?

Vårdagjämningens paganska högtid i Wicca-traditionen infaller kring den 21:a mars när ljuset och mörkret balanseras mot varandra. Ägg spelar en viktig roll i riterna. Sedan urminnes tider har ägget varit symbolen för liv. Ett ägg ser fullkomligt dött ut på utsidan, som en sten, men så plötsligt spricker skalet och en fullt levande varelse kikar fram. Helt naturligt anknyts detta fenomen med påskhögtiden då livet segrar över döden, Kristus uppstår och nytt liv spirar i naturen. Wiccaner firar s.k. sabbater - med att reflektera över hur naturen, som vi alla är en del av, förändras. Beroende på vilken tradition man tillhör så kan de vara mer eller mindre inriktade på olika gudomar eller mer på själva skeendet i naturen.
Läs mera?

Palmsöndag - i stillhet

Stilla veckan eller Dymmelveckan kallades den sista veckan i fastan, som också är veckan innan påsk. Den inleds med Palmsöndagen till minne av Jesu intåg i Jerusalem. Folk hälsade honom välkommen genom att vifta med palmkvistar och lägga ut dem på vägen framför honom. Från och med dymmelonsdagen skulle det vara så tyst som möjligt och därför var det förbjudet att ringa i kyrkklockorna. Man blåste istället med horn för att sammankalla folket. När förbudet senare upphävdes ville man i Sverige fortfarande dämpa ringningen och man satte tyg runt klockorna eller bytte ut metallkläpparna mot träkläppar.
Läs mera?

Påskens pynt & pyssel?

Den fina tanken med pysselsajterna på Internet är att man får tips och idéer till pyssel som man kan göra hemma med sina egna barn, eller i barngrupper utan att behöva en massa dyra specialmaterial. Beskrivningarna skall ses som idéer på hur man kan göra, men samtidigt ge utrymme till den egna fantasin och skaparglädjen. Därför är beskrivningarna inte alltid med exakta måttangivelser eller mallar. Pysselsidorna vill inspirera till att göra saker själv, utan att det kostar så mycket pengar. De ska också kunna användas om man vill göra tema-arbeten i skolor eller på undomsgårdar, eller av dagmammor som pyssel. På påsken ska man leka - t.o.m. med maten?
Läs mera?

Påskkort till vänner?

Bruket att skicka påskkort började runt förra sekelskiftet, samtidigt som vykort och julkort var mycket populära. Påskharen var ett återkommande motiv på de äldsta påskkorten, som ofta var tryckta i Tyskland. När påskkort så småningom började tillverkas i Sverige och Finland, försvann snart påskharen som motiv. Trots att påsken är en kristen högtid har de religiösa motiven fått träda tillbaka för mera profana bilder. Påskens främsta symboler, äggen, kycklingen, hönan och tuppen förekommer flitigt som motiv på påskkorten. Man kan skicka påskhälsningar till sina vänner och bekanta (på samma sätt som julkort). På påsken får man dessutom leka - t.o.m. leka med maten?
Läs mera?

När infaller påsken?

Enligt kyrkomötet i Nicaea 325 firas påskdagen första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som beräknas med hjälp av Metons cykel, inte den astronomiska. Det blir söndagen närmast efter 20 mars, oavsett vilken dag den verkliga vårdagjämningen inträffar. Denna fullmåne kallas påskfullmånen och dygnet då den inträffar kallas påskterminen. På så vis blir påsken en rörlig helg med olika datum varje år, till skillnad från exempelvis julen. Till att börja med firade den kristna församlingen inte påsken som vi gör nu en gång om året, utan varje Söndag var en sorts påskdag då man ville påminna om Jesu seger över döden på "den första veckodagen".
Läs mera?

Varför firar vi påsk?

Alla har vi väl någon gång blivit påminda om varför vi firar påsk? Hur kom vår påsk till? Ordet påsk kommer från hebreiskan som är judarnas språk. Den kristna påsken är på sätt och vis en fortsättning på judarnas urgamla påskhögtid med annorlunda innehåll. Hur kommer det sig att månen alltid är full under påskveckan och hur kan man själv lista ut när påskdagen infaller? De fester som firades i Norden var i samband med naturåret och växlingarna mellan årstiderna - många hedniska fester ungefär sammanföll med de kristna högtiderna. Även efter jordbrukets olika skeden, så väl som när man skulle så som när det var dags för skörden.
Läs mera?

Fastlagen och fastan

Tidigare var fastlagssöndagen en viktig tidpunkt, som betydde att det var sju veckor till påsken. Den egentliga fastlagen är dock fastlagstisdagen; därefter börjar fastan. Fastedagar var fyrtio, söndagar borträknade, och fastan slutade på den första påsksöndagen. Under fastan fick man inte äta kött, i vissa fall inte heller mjölkrätter. Fastlagstisdagen var alltså den sista dagen, då kött var tillåtet. Till fastlagen liksom till alla årliga fester anknöts olika seder, trolldomar, förebud och förbud, som märkligt nog framför allt gällde kvinnosysslor, medan männens sysslor anknöts till julen.
Läs mera?