Adventsstjärnan, Betlehemsstärnan, kommer ursprungligen även den ifrån Tyskland och fick sitt verkliga genombrott i vårt land efter andra världskriget. Att adventsstjärnan kom att bli oerhört eftertraktad just då, har säkerligen att göra med att det efter kriget var brist på bl.a. stearin och den nya stjärnan var upplyst med hjälp av elektricitet dessutom var den betydligt brandsäkrare än sina föregångare som hade lysts upp med hjälp av ett stearinljus.
Läs mera?
Lussebruden med ljus i hår anses av vissa forskare ha sitt ursprung i en tysk sed som uppstått i Rhen-området. Där hade man i protestantiska kretsar ersatt den traditionella gåvogivaren Sankt Nikolaus, som var ett katolskt helgon, med Jesusbarnet, som fick symboliseras av en vitklädd ung flicka med helgongloria (ljus i sitt hår). I Tyskland var detta en sed på julaftonen som inte alls hade samband med lucia. Man diskuterar om vår svenska sed är direkt påverkad av denna tyska tradition. Ljusen i Lucias krona är ett löfte om att ett större ljus snart skall tändas i vintermörkret, julens ljus.
Läs mera?
Den ljusprydda lucian, som kommer med en bricka på luciamorgonen, var från början en högreståndssed. Första gången vi hör talas om Lucia är 1764. I mitten av 1800-talet spreds luciaseden vidare. Långt innan seden med luciatåg kom var den 13 december en speciell dag. Lucianatten räknades som årets längsta natt enligt den julianska kalendern. Vid kalenderreformen 1753 flyttades vintersolståndet till den 21-22 december, men föreställningen om den långa lucianatten levde kvar. Enligt folktron var natten farlig, övernaturliga makter drev sitt spel och djuren kunde tala. Själva Lucia blev liktydig med Lucifer.
Läs mera?
Adventsljusen härstammar från en sed, att från och med första söndagen i advent tända sju ljus, ett för varje veckodag, var och en av de fyra adventssöndagarna fram till jul. Ljusen placerade man i en liten inomhusgran,som placerades på ett bord. De första julgranarna på var små och hängdes i taket. Allt som allt kom granen att innehålla 28 ljus. Så småningom kom denna gran att konkurreras ut av adventsljusstaken med fyra ljus, ett för varje söndag. Adventsstjärnan är samma som Betlehemsstjärnan. Adventsstjärnan skall hänga uppe från adventsafton till Trettondedagen (det tog lite tid för de vise männen att komma fram).
Läs mera?
Det riksomfattande firandet av Finlands självständighetsdag inleds med en flagghissning på Observatoriebacken i Helsingfors. Självständighetsgudtjäns tillhör varje kyrkas årliga evenemang och den följs av kransläggning på hjältegravarna. Försvarsmakten arrangerar en parad i någon garnisonsort. På kvällen tänds levande ljus, vanligen två, överallt i fönstren - både i privatpersoners och organisationers fönster. Den största festen hålls dock på kvällen på presidentens slott. Närmare 2000 gäster är inbjudna till en stor gala som direktsänds på TV. Evenemanget lär ha mest tittare i året. Under de senaste åren har man firat de fattigas självständighetsfest på Hagnäs torg i Helsingfors där man delar mat och kläder åt de mindrebemedlade.
Läs mera?
Adventstiden var i det gamla bondesamhället en period då man skulle ta det lugnt och samla sig inför den stundande julhelgen. Alltför stökigt och bullrigt utomhusarbete var förbjudet. Istället skulle man ta sig an de lugnare sysslorna vid gården. Med första söndagen i advent inleds det kristna kyrkoåret. I det gamla bondesamhället var den första söndagen inte någon särskilt markerad dag, numera framstår den som en extra högtid. Vid gudstjänsterna denna dag är kyrkorna för det mesta välfyllda och överallt är levande ljus tända. Den här dagen är en av våra största kyrkogångsdagar.
Läs mera?
Den sista veckohelgen i oktober eller den första i november är Allhelgonahelg. Lördagen är Allhelgonadagen eller Alla helgons dag, söndagen är Alla Själars dag. Alla helgons dag är en mycket gammal tradition. Man började fira den för att den kristna kyrkan hade så många helgon. Tidigare hade man firat varje helgon för sig på olika dagar. Men på 800-talet blev helgonen för många. Därför bestämde man att det skulle finnas en dag för alla helgon.
Läs mera?
I kyrkans år dröjer skimret från helgen kvar under veckorna efter trettondedag. De tillhör "julkretsen" även om sammanhanget inte är starkt markerat. Under denna tid av kyrkoåret infaller en högtidsdag, som från kyrklig synpunkt kan betraktas som julens verkliga avslut, nämligen Kyndelsmässodag. I bondens år var just Kyndelsmässodag betydelsefull av flera skäl. Då ansåg man att vintern nått sin höjdpunkt, och sedan kunde man räkna med en vändning. Kyndel betyder ljus. Förr invigde man alla de ljus som behövdes det kommande året denna dag.
Läs mera?
