Det är svårt att tänka sig en riktig julkänsla, julfrid, innan Tomten högt har lästs upp. Tomten finns på nätet som en elektronisk upplaga av bilderboken med Viktor Rydbergs klassiska dikt om den gamle gårdstomtens bestyr i vinternatten hos gårdens djur och husbondfolket; illustrerad med Harald Wibergs stämningsfulla teckningar av den månbelysta och snötäckta bondgården med alla dess invånare.
God Jul - julhögtiden är inne.
Läs mera?
Julens inväntan lotsas också år 2005, i kunskap och aktiviteter, av Seniorhusets Julkalender. Från och med den 1.december till och med julaftonen den 24.december öppnas en aktuell länkadress till en passande julsida. I år har Karolinas julsida i Lära IT putsats upp, länkar till yttermera information har lagts till och räkneverket håller oss ajour i fråga om hur många dagar det är kvar till julen. Julkalendern är kanske i sej inte en så oemotståndlig frestelse att senioren för dens skull dagligen skulle sätta sej framför datorn?
Läs mera?
Så här gjordes Svensk jultradition!
"Julen vara än till påska, och det var inte sant för där emellan kommer fastan". Texterna i bakgrundsmaterialet till Svenska jultraditioner är hoprafsade & sammanställda från många olika källor på nätet. Rättelinjen följer Karolinas Julsida. Fotona av Jenny Nyströms underbara tomtefigurer i porslin är däremot alla kapade & utlyftade ur Kalmarmuséets fina broshyr. Jultraditionerna lyftes in i webbloggen som tomtebloss och följetong. De kompletterar julkalendern i inväntan på julen 2004. Julkretsens högtider följs dock åt ända ut till Kyndelsmässan, vinterns vändpunkt.
Jenny Nyströms tomtefigurer i porslin finns nu också samlade till ett fotoalbum; på fotobloggen Virtuell Tomtesamling i Seniorhuset på Blogger. En klick på bilden i fotobloggen öppnar foton av porslinsfigurerna till påseende i full originalstorlek.
Läs mera?
I kyrkans år dröjer skimret från helgen kvar under veckorna efter trettondedag. De tillhör "julkretsen" även om sammanhanget inte är starkt markerat. Under denna tid av kyrkoåret infaller en högtidsdag, som från kyrklig synpunkt kan betraktas som julens verkliga avslut, nämligen Kyndelsmässodag. I bondens år var just Kyndelsmässodag betydelsefull av flera skäl. Då ansåg man att vintern nått sin höjdpunkt, och sedan kunde man räkna med en vändning. Kyndel betyder ljus. Förr invigde man alla de ljus som behövdes det kommande året denna dag.
Läs mera?
Förr var Knut framförallt den dag då gillen avslutades, och då blev det ofta hejdundrande fest. Regeln var den att det som fanns kvar av mat och dryck som var avsett för julen, nu skulle förtäras. Julen kördes mycket handgripligt ut i gamla tider, ibland var det husets folk ibland var det utklädda ungdomar, som gick runt med kvastar och låtsades sopa ut vad som var kvar av helgen. Nuförtiden kastar vi ut julgranen då, om inte den har barrat för mycket innan dess!?
Läs mera?
I många kristna länder är trettondedagen de vise männens dag (Heliga Tre Konungars dag). Under medeltiden växte legenden om tre vise män (Kaspar, Melkior och Baltasar), istället för bibelns antalslöse "vise män från östern", fram och ofta framställs det som om tre vise män kom fram till Betlehem just denna dag med sina gåvor (guld, rökelse och myrra). I många kristna länder firar man detta genom att utbyta presenter denna dag och inte under julafton.
Läs mera?
Mycket övertro är förknippat med nyårsnatten. Det betydde lycka om en man var första besökaren på nyårsdagen, olycka om det var en kvinna. Om man fick pengar denna dag skulle man bli rik, men om man lånade ut skulle man bli fattig resten av året. Att ringa i kyrkklockorna på nyårsnatten är en sed som spridit sig från städerna till landsbygden. På landet brukade man istället skjuta i alla fyra väderstrecken för att skrämma bort allt ont.
Läs mera?
Tomtens julkalender 26.12.2004:
"Tomten", den elektronisk upplagan av bilderboken, Tomten - har nu publicerats i sin helhet i julkalendern. Svenska jultraditioner publiceras ända tills "Tjugondedag Knut" med pauser för den "Virtuella Änglagården" samt "Zodiaken och hälsan". Tredjedag Jul inleds med Änglar! Finns dom?
(Tomten - i julkalendern)
(Tradition - i julkalendern)
På julannandagen tog man igen skadan efter den stillsamma juldagen. Då började nämligen julgillena och julupptågen. Bland de senare intog Staffansgången, eller ritten, den främsta platsen. Eftersom ingen fick göra rent i ladugården på juldagen, var behovet stort när det åter blev tillåtet på julannandag. Denna dag var drängarna uppe i ottan för att mocka, en syssla som på annandagen fick något av glädje och fest över sig.
Läs mera?
På juldagens morgon steg man i äldre tider upp mycket tidigt för att man skulle hinna till julottan, som på många håll började redan klockan fyra på morgonen. Bodde man långt ifrån kyrkan blev det inte så mycket sömn den natten. Alla som kunde lämna huset skulle ta sig till julottan. Som regel åkte man släde, men många hade ju inte häst och vagn, utan blev tvungna att gå.
Läs mera?
Förr var julfriden en juridisk realitet som fanns inskriven landskapslagarna. Tidpunkten för dess inträde kunde dock variera. I Åbo stad utlyses julfriden under högtidliga former, ofta så att man efter kyrkourets tolvslag blåser fanfar, varefter julfridsplakatet läses upp. På landsbygden tillkännagavs julfriden förr genom klockringning klockan tolv den dag den lagstadgade julfriden inleddes.
Läs mera?
En av våra jultraditioner är att julpyssla. "Unga Fakta" är en knippe faktaböcker på nätet, här finns guldkornen du inte hittar någon annanstans! Här finns pysselsidor med flera spel, mobiler, faktabok m.m. Det finns massor av idéer på vad man kan göra. Pysselsidorna inspirerar till att göra saker själv, utan att det kostar så mycket. Kanske något att göra med barnbarnen? Eller plocka fram barnet i Dig!
Läs mera?
Julens myckna fläskmat - skinka, syltor, korvar, revbensspjäll o.s.v. - är en följd av att man under självhushållets tid året runt var hänvisad till rätter som var lagade av insaltat kött. För julhelgen brukade man emellertid vid höstens storslakt spara någon eller några grisar som slaktades före jul. Deras kött kunde under julen förtäras i färskt skick, vilket var en högt skattad delikatess.
Läs mera?
Brevkort, vykort och julkort är någonting vi haft i vårt land sedan slutet av 1800-talet. Jul-, nyårs- och gratulationskort grundar sig emellertid på en urgammal tradition. Vid tiden för Jesu födelse var det vanligt att romarna sände palmblad eller småpresenter till varandra vid nyår. Julkorten har alltså sin föregångare i nyårskort som man dock inte postade utan överlämnade i samband med nyårsvisiter.
Läs mera?
Julbocken är en av våra allra äldsta julsymboler och härstammar från förr i tiden då utklädningsupptåg var vanliga i ungdomens julfirande. En person klädde ut sig till bock, varpå man drog runt bland gårdarna och framförde ett enklare skådespel eller sjöng någon julbocksvisa samt agerade som en förmedlare av olika gåvor. Som belöning fick man mat eller dryck till gillen som hölls i mellandagarna.
Läs mera?
Seden att ge julklappar härstammar från de nyårsgåvor som är kända sedan antiken. Under medeltiden var det vanligt att barnen fick en present på S:t Nikolaus dag den 6 december. Om barnen varit duktiga fick de gåvor, annars fick de ris. Efter reformationen ändrade man tidpunkten att ge gåvor till själva julen. Det var säkert den allmänna givmildheten till jul som bidrog till att klappen blev julsed.
Läs mera?
I bondesamhället var advent en tid av lugn och samling inför den stundande julhelgen. Alltför bullrande och störande utearbete var under adventstiden förbjudna. Istället höll man sig till lugnare sysslor vid gården. Från början var adventstiden en sträng och allvarlig bot- och försakelseperiod, som också kallades "julfastan". Advent symboliserar för oss nedräkningen inför julens ankomst.
Läs mera?
Granen har hört samman med julen sedan väldigt länge. Den sågs som magisk långt innan den användes som symbol för att julen är inne. En gran kunde till exempel sättas på dynghögen för att fördriva allt ont. När granen kom in i husen var det först i form av små bordsgranar, granar i kruka eller granar upphängda i taket. Vid mitten av 1800-talet började man ha högre och ljusklädda granar.
Läs mera?
Jultomten som vi känner i Sverige-Finland idag är en hybrid av gårdstomten, Sankt Nikolaus och julbocken. Gårdstomten fick låna ut sitt namn och utseende plus seden med julgröten. Sankt Nikolaus bidrog med julklappsutdelningen. Den speciellt nordiska seden att någon i familjen klär ut sig med lösskägg och huva fanns långt före jultomten men då i julbockens gestalt.
Läs mera?
