Det är svårt att tänka sig en riktig julkänsla, julfrid, innan Tomten högt har lästs upp. Tomten finns på nätet som en elektronisk upplaga av bilderboken med Viktor Rydbergs klassiska dikt om den gamle gårdstomtens bestyr i vinternatten hos gårdens djur och husbondfolket; illustrerad med Harald Wibergs stämningsfulla teckningar av den månbelysta och snötäckta bondgården med alla dess invånare.
God Jul - julhögtiden är inne.
Läs mera?
Julens inväntan lotsas också år 2005, i kunskap och aktiviteter, av Seniorhusets Julkalender. Från och med den 1.december till och med julaftonen den 24.december öppnas en aktuell länkadress till en passande julsida. I år har Karolinas julsida i Lära IT putsats upp, länkar till yttermera information har lagts till och räkneverket håller oss ajour i fråga om hur många dagar det är kvar till julen. Julkalendern är kanske i sej inte en så oemotståndlig frestelse att senioren för dens skull dagligen skulle sätta sej framför datorn?
Läs mera?
Så här gjordes Virtuell Änglagård!
"Fred på Jorden och god vilja mot människor". Dessa är orden till änglasången under Julens inströmning. Änglagårdens potpurri fanns redan tidigare på nätet som ett virtuellt, digitalt hopkok. Änglabilderna och -texterna i potpurrin är är hoprafsade & sammanställda från många olika källor på nätet. Fotona av Jenny Nyströms underbara barnfigurer och julkrubba i porslin är däremot alla kapade & utlyftade ur Kalmarmuséets fina broshyr. Änglagården lyftes in i webbloggen som tomtebloss och följetong. Följetongen kompletterar julkretsen, dagarna efter julen 2004. Julkretsens högtider följs åt ända ut till Kyndelsmässan, vinterns vändpunkt.
Jenny Nyströms barnfigurer och julkrubba i porslin finns samlade till ett fotoalbum; på fotobloggen Virtuell Tomtesamling i Seniorhuset på Blogger. En klick på bilden i fotobloggen öppnar foton av porslinsfigurerna till påseende i full originalstorlek. Änglagårdens foton & illustrationer finns inte bara utställda i potpurriet. Himlaskaran kan också hittas i ett mera regelrätt album i Yahoo! Photos design.
Läs mera?
Så här gjordes Svensk jultradition!
"Julen vara än till påska, och det var inte sant för där emellan kommer fastan". Texterna i bakgrundsmaterialet till Svenska jultraditioner är hoprafsade & sammanställda från många olika källor på nätet. Rättelinjen följer Karolinas Julsida. Fotona av Jenny Nyströms underbara tomtefigurer i porslin är däremot alla kapade & utlyftade ur Kalmarmuséets fina broshyr. Jultraditionerna lyftes in i webbloggen som tomtebloss och följetong. De kompletterar julkalendern i inväntan på julen 2004. Julkretsens högtider följs dock åt ända ut till Kyndelsmässan, vinterns vändpunkt.
Jenny Nyströms tomtefigurer i porslin finns nu också samlade till ett fotoalbum; på fotobloggen Virtuell Tomtesamling i Seniorhuset på Blogger. En klick på bilden i fotobloggen öppnar foton av porslinsfigurerna till påseende i full originalstorlek.
Läs mera?
I kyrkans år dröjer skimret från helgen kvar under veckorna efter trettondedag. De tillhör "julkretsen" även om sammanhanget inte är starkt markerat. Under denna tid av kyrkoåret infaller en högtidsdag, som från kyrklig synpunkt kan betraktas som julens verkliga avslut, nämligen Kyndelsmässodag. I bondens år var just Kyndelsmässodag betydelsefull av flera skäl. Då ansåg man att vintern nått sin höjdpunkt, och sedan kunde man räkna med en vändning. Kyndel betyder ljus. Förr invigde man alla de ljus som behövdes det kommande året denna dag.
Läs mera?
Förr var Knut framförallt den dag då gillen avslutades, och då blev det ofta hejdundrande fest. Regeln var den att det som fanns kvar av mat och dryck som var avsett för julen, nu skulle förtäras. Julen kördes mycket handgripligt ut i gamla tider, ibland var det husets folk ibland var det utklädda ungdomar, som gick runt med kvastar och låtsades sopa ut vad som var kvar av helgen. Nuförtiden kastar vi ut julgranen då, om inte den har barrat för mycket innan dess!?
Läs mera?
I många kristna länder är trettondedagen de vise männens dag (Heliga Tre Konungars dag). Under medeltiden växte legenden om tre vise män (Kaspar, Melkior och Baltasar), istället för bibelns antalslöse "vise män från östern", fram och ofta framställs det som om tre vise män kom fram till Betlehem just denna dag med sina gåvor (guld, rökelse och myrra). I många kristna länder firar man detta genom att utbyta presenter denna dag och inte under julafton.
Läs mera?
I den judiska änglaläran, som redan fanns på Jesu tid, delade man upp änglarna i tre hierarkier med tre änglakörer i varje, med detta blir det 9 olika sorters änglar. Denna indelning handlar inte om vilken värdering de olika änglarna har, utan vilken uppgift, funktion de har. Detta blev grunden till den medeltida världsbilden, det vill säga de olika sfärer som man sade omgav jorden.
Läs mera?
Om det nu finns en ordning med sjunkande grad av ande i kroppen under oss, kan man förvänta sig att det finns en ordning med sjunkande grad av kropp i anden över oss. Det finns "rum" för änglar i universum; vilket visserligen inte är ett bevis för att det också gör det - men med tanke hur fullt det är i huset under oss, kan man åtminstone hålla öppet för att även övervåningen är befolkad.
Läs mera?
Änglarna skyddar oss från angrepp av fientliga andemakter. Vi märker således inte av dem, och tror gärna att de inte finns, vilket kan få oss att känna för änglarna ungefär som för mirakelmedlet som håller de vilda elefanterna borta. Men här finns ju inga elefanter? Ja, där ser du hur bra det är. Att vara ängel är således ganska otacksamt. Så länge vi "håller dem i åtanke" kan de uträtta mycket genom sin blotta närvaro.
Läs mera?
Mycket övertro är förknippat med nyårsnatten. Det betydde lycka om en man var första besökaren på nyårsdagen, olycka om det var en kvinna. Om man fick pengar denna dag skulle man bli rik, men om man lånade ut skulle man bli fattig resten av året. Att ringa i kyrkklockorna på nyårsnatten är en sed som spridit sig från städerna till landsbygden. På landet brukade man istället skjuta i alla fyra väderstrecken för att skrämma bort allt ont.
Läs mera?
Änglarna lever alltså inte i tid och rum. Att de sedan kan visa sig på platser och i bestämda tider är något annat. En ängel kan koncentrera sitt medvetande till en viss plats, och på så sätt bli närvarande på jorden fastän de fortfarande är i Himlen. Genom att änglarna "kliver in" i rum-tiden "utifrån" kan de förflytta sig från en fysisk plats till en annan utan tidsåtgång och utan att behöva röra sig genom rummet.
Läs mera?
Änglarna tycks föredra att uppträda som stiliga, majestätiska unga män - möjligtvis därför att detta svarar mot våra fördomar om hur en imponerande gestalt ska se ut. Kvinnliga änglar finns trots allt, men de är få och svåra att hitta i litteraturen. En av dem är dock Sophia. Av några räknas hon som den "kvinnliga sidan" av Gud, som tillhandahåller visheten. Sophia betyder just "vishet".
Läs mera?
Antalet änglar är inte bestämt. Det är känt, ifrån Henoks Bok, att varje ärkeängel bestämmer över 15 miljoner änglar. Ärkeänglarna är fyra eller sju stycken, beroende på var man söker fakta, men de är aldrig fler. Och när man betänker att det utfördes en utrensning i Himmelen för ett antal år sen där ungefär en tredjedel av änglarna blev förvisade till helvetet, så inser man att helvetet inte heller är så litet.
Läs mera?
Barn ser oftare änglar med vingar än vuxna. Vuxnas änglar ser ut som vanliga personer eller syns inte alls, utan yttrar sig som "oförklarliga" krafter som räddar någon. Katakombmålningar skvallrar om att man från början avbildade änglar utan vingar. När kristendomen blev statsreligion på 300-talet övertog änglarna vingarna bl.a. från segergudinnan Victoria (Nike).
Läs mera?
Änglar uppträder ofta, men inte alltid, i mänsklig form. Bibeln berättar både om änglar som inte verkar se ut som mer än vanliga män, om sådana som trots sin mänskliga form "väcker uppmärksamhet" och om rent monstruösa varelser. Att döma av vittnesbörd från änglamöten, är det inte så att änglarna alltid har vingar eller glorior. Och de är inte lika bokmärkesänglarnas feta, könslösa små keruber.
Läs mera?
Tomtens julkalender 26.12.2004:
"Tomten", den elektronisk upplagan av bilderboken, Tomten - har nu publicerats i sin helhet i julkalendern. Svenska jultraditioner publiceras ända tills "Tjugondedag Knut" med pauser för den "Virtuella Änglagården" samt "Zodiaken och hälsan". Tredjedag Jul inleds med Änglar! Finns dom?
(Tomten - i julkalendern)
(Tradition - i julkalendern)
På julannandagen tog man igen skadan efter den stillsamma juldagen. Då började nämligen julgillena och julupptågen. Bland de senare intog Staffansgången, eller ritten, den främsta platsen. Eftersom ingen fick göra rent i ladugården på juldagen, var behovet stort när det åter blev tillåtet på julannandag. Denna dag var drängarna uppe i ottan för att mocka, en syssla som på annandagen fick något av glädje och fest över sig.
Läs mera?
På juldagens morgon steg man i äldre tider upp mycket tidigt för att man skulle hinna till julottan, som på många håll började redan klockan fyra på morgonen. Bodde man långt ifrån kyrkan blev det inte så mycket sömn den natten. Alla som kunde lämna huset skulle ta sig till julottan. Som regel åkte man släde, men många hade ju inte häst och vagn, utan blev tvungna att gå.
Läs mera?
Förr var julfriden en juridisk realitet som fanns inskriven landskapslagarna. Tidpunkten för dess inträde kunde dock variera. I Åbo stad utlyses julfriden under högtidliga former, ofta så att man efter kyrkourets tolvslag blåser fanfar, varefter julfridsplakatet läses upp. På landsbygden tillkännagavs julfriden förr genom klockringning klockan tolv den dag den lagstadgade julfriden inleddes.
Läs mera?
