Seniorhusets Julkalender

Julens inväntan lotsas också år 2005, i kunskap och aktiviteter, av Seniorhusets Julkalender. Från och med den 1.december till och med julaftonen den 24.december öppnas en aktuell länkadress till en passande julsida. I år har Karolinas julsida i Lära IT putsats upp, länkar till yttermera information har lagts till och räkneverket håller oss ajour i fråga om hur många dagar det är kvar till julen. Julkalendern är kanske i sej inte en så oemotståndlig frestelse att senioren för dens skull dagligen skulle sätta sej framför datorn?
Läs mera?

Tomtens julkalender 2004

Tomtens julkalender 26.12.2004:
"Tomten", den elektronisk upplagan av bilderboken, Tomten - har nu publicerats i sin helhet i julkalendern. Svenska jultraditioner publiceras ända tills "Tjugondedag Knut" med pauser för den "Virtuella Änglagården" samt "Zodiaken och hälsan". Tredjedag Jul inleds med Änglar! Finns dom?
(Tomten - i julkalendern)
(Tradition - i julkalendern)

Julhögtiden är inne

Förr var julfriden en juridisk realitet som fanns inskriven landskapslagarna. Tidpunkten för dess inträde kunde dock variera. I Åbo stad utlyses julfriden under högtidliga former, ofta så att man efter kyrkourets tolvslag blåser fanfar, varefter julfridsplakatet läses upp. På landsbygden tillkännagavs julfriden förr genom klockringning klockan tolv den dag den lagstadgade julfriden inleddes.
Läs mera?

Julpyssel till glädje

En av våra jultraditioner är att julpyssla. "Unga Fakta" är en knippe faktaböcker på nätet, här finns guldkornen du inte hittar någon annanstans! Här finns pysselsidor med flera spel, mobiler, faktabok m.m. Det finns massor av idéer på vad man kan göra. Pysselsidorna inspirerar till att göra saker själv, utan att det kostar så mycket. Kanske något att göra med barnbarnen? Eller plocka fram barnet i Dig!
Läs mera?

Julens myckna mat

Julens myckna fläskmat - skinka, syltor, korvar, revbensspjäll o.s.v. - är en följd av att man under självhushållets tid året runt var hänvisad till rätter som var lagade av insaltat kött. För julhelgen brukade man emellertid vid höstens storslakt spara någon eller några grisar som slaktades före jul. Deras kött kunde under julen förtäras i färskt skick, vilket var en högt skattad delikatess.
Läs mera?

Posta Julkort till julen

Brevkort, vykort och julkort är någonting vi haft i vårt land sedan slutet av 1800-talet. Jul-, nyårs- och gratulationskort grundar sig emellertid på en urgammal tradition. Vid tiden för Jesu födelse var det vanligt att romarna sände palmblad eller småpresenter till varandra vid nyår. Julkorten har alltså sin föregångare i nyårskort som man dock inte postade utan överlämnade i samband med nyårsvisiter.
Läs mera?

Julbock och Julklappar

Julbocken är en av våra allra äldsta julsymboler och härstammar från förr i tiden då utklädningsupptåg var vanliga i ungdomens julfirande. En person klädde ut sig till bock, varpå man drog runt bland gårdarna och framförde ett enklare skådespel eller sjöng någon julbocksvisa samt agerade som en förmedlare av olika gåvor. Som belöning fick man mat eller dryck till gillen som hölls i mellandagarna.
Läs mera?

Långa Julklappslistan

Seden att ge julklappar härstammar från de nyårsgåvor som är kända sedan antiken. Under medeltiden var det vanligt att barnen fick en present på S:t Nikolaus dag den 6 december. Om barnen varit duktiga fick de gåvor, annars fick de ris. Efter reformationen ändrade man tidpunkten att ge gåvor till själva julen. Det var säkert den allmänna givmildheten till jul som bidrog till att klappen blev julsed.
Läs mera?

Julen inleds i Advent

I bondesamhället var advent en tid av lugn och samling inför den stundande julhelgen. Alltför bullrande och störande utearbete var under adventstiden förbjudna. Istället höll man sig till lugnare sysslor vid gården. Från början var adventstiden en sträng och allvarlig bot- och försakelseperiod, som också kallades "julfastan". Advent symboliserar för oss nedräkningen inför julens ankomst.
Läs mera?

Den svenska julgranen

Granen har hört samman med julen sedan väldigt länge. Den sågs som magisk långt innan den användes som symbol för att julen är inne. En gran kunde till exempel sättas på dynghögen för att fördriva allt ont. När granen kom in i husen var det först i form av små bordsgranar, granar i kruka eller granar upphängda i taket. Vid mitten av 1800-talet började man ha högre och ljusklädda granar.
Läs mera?

Den svenska jultomten

Jultomten som vi känner i Sverige-Finland idag är en hybrid av gårdstomten, Sankt Nikolaus och julbocken. Gårdstomten fick låna ut sitt namn och utseende plus seden med julgröten. Sankt Nikolaus bidrog med julklappsutdelningen. Den speciellt nordiska seden att någon i familjen klär ut sig med lösskägg och huva fanns långt före jultomten men då i julbockens gestalt.
Läs mera?